Södertörns tingsrätt beslutade att, vid vite på 500tkr, förbjuda Telia från att förstöra information om Swetorrents.org
För tiden intill dess ärendet har avgjorts förbjuder tingsrätten TeliaSonera Sverige AB att vid vite om 500 000 kr förstöra information om namn och adress till den som registrerats hos TeliaSonera Sverige AB som användare av den av TeliaSonera Sverige AB tillhandahållna IP adressen…
OBS: i tidigare version av inlägget stod det att beslutet fattades utan att Telia hade hörts. Detta stämmer inte, eftersom det ur protokollet framgår att det har skett någon form av skriftväxling med Telia.
Tingsrätten grundade beslutet på Lagen om domstolsärenden §26, som ger domstolar möjlighet att “säkerställa det som åtgärden gäller” tills en slutlig dom har fattats. Detta kan göras utan att andra parten hörts. Nu valde ju tingsrätten att “höra” på Telia, eller i alla fall inhämta information om hur Telia de facto behandlar abonnentuppgifter.
Jag hade i ett tidigare inlägg indikerat att Antipiratbyrån lade upp sin argumentation om ett interimistiskt beslut på ett sätt som tydde på att de vill förlita sig på bestämmelserna rörande kvarstad. Men så blev alltså inte fallet.
Ur protokollet framstår det tyvärr inte om Tela verkligen har “hörts” eller inte. Det känns inte riktigt som de haft tid att reagera på Antipiratbyråns ansökan som man skulle förvänta sig i en rättssak.
Läs även andra bloggares åsikter om IPRED, Södertörns tingsrätt, Swetorrents, Telia
En lignende dom ble vedtatt i Stavanger/Norge i forbindelse med den såkalte «Max Manus». En ISP (Lyse) ble tvunget til å oppbevare/utlevere til dommeren abonnentinfo tilknyttet en bruker av en IP-adresse til en av Lyses abonnenter som av anklageren var mistenkt for å ulovlig ha spredt en kopi av filmen «Max Manus».
Det som var ekstra besynderlig var at dommeren vedtok at dommen i denne rettssaken (hvorvidt ISPen måtte utlevere abonnementinfo til brukeren av IP-adressen) skulle hemmeligholdes. Dermed ble det ikke klart om Lyse faktisk måtte utlevere denne infoen, om dommeren krevde den oppbevart (såkalt “escrow”?) inntil en evt anke var avgjort e.l.
Det ble en del rabalder i Norge pga dommen ble hemmeligholdt. Det gikk under en kampanje med navn “krev svar” / #krevsvar , og jeg fikk aldri med meg helt hvordan denne historien sluttet.
Väldigt intressant! Varför var det sekretessbelagt (hemmeligtholdt)? Blev den överklagad?
Jag vet att medialobbyn pushade hårt för att domstolen skulle hemlighålla en interimistisk förhandling så att den åtalade inte ska kunna förstöra bevis. Men så blev alltså inte fallet. Det kanske kommer längre fram.
Men att göra hela domen sekretessbelagt är helt sjukt.